Då har det alltså hänt, mannen, myten, legenden (jag) har äntligen startat en blogg. Detta gör jag egentligen av en enda enkel anledning, för att tillfredställa mitt behov av att skriva. Att skriva är avkopplande, sinnesroande, och helt enkelt en del utav vem jag är. Dessutom är jag rätt så duktig på det, i alla fall enligt mig själv och min gamla svensklärare i gymnasiet.

Hur som helst, för er som har läst min presentation förstår ni säkert vad denna blogg till stor del kommer att handla om. Den kommer att handla om mitt tråkiga liv helt enkelt, precis som alla andra skittråkiga bloggar som finns ute för allmänheten. Den enda skillnaden egentligen är väl att jag inte kommer att vara positiv så ofta, men låt inte detta avskräcka er. Jag vill givetvis försöka underhålla er som läser (om någon läser) det är det jag strävar efter såklart, så alla mina inlägg är skrivna med glimten i ögat.

Kan väl även passa på att säga att detta är ett HELT nytt fenomen för mig, så det kommer ta en stund för mig att bemästra alla jävla funktioner som finns att använda. Men men, allt får ta sin tid så att säga. Nu har jag väl mer eller mindre skrivit en novell, så dagens "stryptag" som jag har valt att kalla det, kommer inte att bli så långt denna gången. Men framtida stryptag som jag kommer att skriva om, kommer att vara betydligt längre och med en mer dödlig effekt.

Leeeets go!

Stryptag Nummer 1:  Särskrivare

Detta behöver väl knappast någon närmare förklaring? Personer som inte tycks veta när det passar att separera ord. Hade jag fått bestämma hade jag sett detta som olagligt, jag hade kunnat sträcka mig till dödsstraff vid grova fall.

Ett tips på ett "grovt" fall, taget direkt från facebook, namnet uteblir då personen riskerar att bli dödshotad.

"Mickans födelse dags fest var minst sagt lyckad, det slutade med att jag och Johanna däckade på fotbolls planen xD :P"

Vet inte riktigt hur ni reagerar på detta, men för mig är det rena kryptoniten alltså. Allt som krävs för att inte misslyckas så brutalt som denna människa tycks göra, är ett sunt förnuft och en förmåga till logiskt tänkande. Jag menar, hur i helvete kan det vara så jävla svårt? När det kommer till folk med dyslexi så har man ett visst överseende, men resten av av befolkningen då? Som inte har dyslexi men ändå misshandlar språket så brutalt att man vill äta en myrstack, och sen skita ut den för att sen äta den igen. Hjälp mig att förstå, vad är det som gör att folk begår detta horribla brott?

"Aa men man kanske skriver så snabbt att man inte tänker på det? :s" Ja absolut, ett extra mellanslag gör att tiden går mycket snabbare. Du har det förinställt i din kloka hjärna, att det ska vara ett mellanslag där, trots att det inte ska vara det. Visst man kan faila någon gång då och då, men att göra det i varenda mening man skriver, då vet man liksom att man är obegåvad och bör göra något åt detta.

Har du tendenser till att särskriva, ta då för guds skull till dig av det jag skriver. Det kanske finns hopp och mänskligheten trots allt?

Hade kunnat skriva en roman om ämnet, men det kändes passande att sätta punkt där. Vill inte trötta ut möjliga läsare i mitt första inlägg. Men det är i princip såhär det kommer att se ut. Vissa kommer att hålla med mig, vissa kommer att tycka det är provocerande, vissa kommer att tycka att jag är dum i huvudet.

DET ÄR OKEJ

Vi är alla helt unika människor, och alla har rätt till sin åsikt. Smaken är som baken! :)

TOODLES!